maria.k


ingenting kan nånsin bli som förut tar en tyst minut innan tiden tar slut
å jag hatar de du gjort men jag älskar dig så
allt gick alldeles för fort men ja måste förstå
mitt hjärta börjar banka hjärnan fylls me tankar
jag har svårt att fatta går runt som en skugga i mörkret utan lampa
jag trampa på fast de känns så hårt
men de finns ingenting som kan stilla min gråt
jag vill känna din närhet, vill höra dig skratta
tiden som har varit har fått mig att fatta


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0